De finns så mycket jag vill säga till dig, men orden kommer inte fram när jag väl behöver dom.

Tanken har slagit mig flera gånger, att bara dra från den här världelösa jävla stan ett tag, och bara få vara med den jag tycker som bäst om, men jag vet att de aldrig skulle funka.
Att bara få ha dig i min närhet och veta att du hela tiden finns där.
Jag saknar våra samtal, jag saknar allt som har med dig att göra.
Kan inte allt bara bli som förr igen?
Jag saknar dig så mkt så att de gör ont :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback